I morgon ska jag göra något som både skrämmer och lockar mig.
Jag ska stå på scenen på Wemland Pride och sjunga mina egna låtar. Flera av dem har aldrig framförts live tidigare, så det blir premiär på riktigt. Bara tanken på det får det att pirra i hela kroppen.
Det känns stort, nervöst, roligt och väldigt sårbart på samma gång.
Men vad har detta egentligen med hälsa att göra?
Mer än man kanske först tror.
Hälsa är mer än mat och träning
När vi pratar om hälsa hamnar fokus ofta på vad vi äter, hur mycket vi rör på oss och hur bra vi sover. Allt det är förstås viktigt, men hälsa består av så mycket mer.
För mig handlar hälsa om hela människan. Det fysiska, det psykiska och det spirituella hör ihop.
Hälsa kan också vara att få uttrycka det vi bär inom oss. Att känna gemenskap. Att få vara den man är och våga låta andra människor se det.
Ibland är hälsa faktiskt att våga ta plats.
Inte genom att skrika högst eller synas mest, utan genom att sluta göra sig själv mindre.
Musik kan uttrycka det vanliga ord inte klarar
Musiken har ett sätt att nå platser inom oss som vanliga samtal inte alltid kommer åt.
En låt kan bära sorg, ilska, kärlek, längtan, styrka och hopp på samma gång. Den kan hjälpa oss att förstå våra egna känslor eller få oss att känna oss mindre ensamma i dem.
Mina låtar kommer från olika delar av mig och mitt liv. Vissa är kaxiga och fulla av kraft. Andra är betydligt mer sårbara. Några berättar om att resa sig efter det svåra, medan andra handlar om kärlek, styrka och rätten att få vara precis den man är.
Att skriva låtarna har varit ett sätt att ge känslorna en röst.
Att nu sjunga dem inför andra är något helt annat.
Då lämnar orden tryggheten hemma och blir hörda av människor jag inte kan kontrollera. Det är läskigt. Samtidigt är det också väldigt befriande.
Mod betyder inte att man är orädd
Jag önskar att jag kunde säga att jag känner mig helt lugn inför morgondagen, men det gör jag inte.
Jag är nervös.
Kroppen reagerar som den ofta gör när vi står inför något viktigt. Hjärtat slår snabbare, magen pirrar och tankarna börjar fundera på allt som skulle kunna gå fel.
Men mod betyder inte att rädslan saknas.
Mod är att göra något trots att det känns läskigt.
Det är att låta rädslan följa med, utan att låta den bestämma riktningen.
Vi väntar ofta på att känna oss redo innan vi vågar ta nästa steg. Men ibland kommer känslan av att vara redo först efter att vi redan har vågat.
Kanske är det precis så utveckling känns. Lite som glädje och skräck blandat i samma andetag.
Pride handlar också om hälsa
Det känns extra betydelsefullt att få göra detta just på Pride.
Pride handlar om kärlek, men också om rätten att få finnas öppet och tryggt. Att få vara sig själv, älska den man älskar och slippa gömma delar av sin identitet för att passa in eller bli accepterad.
Att ständigt behöva fundera på om det är tryggt att berätta vem man är påverkar människors mående. Att känna sig ifrågasatt, osynliggjord eller fel sätter spår.
Därför är gemenskap, trygghet och tillhörighet också hälsofrågor.
Att bli sedd som den man verkligen är kan vara läkande. Att möta andra människor som visar att man inte är ensam kan betyda mer än de kanske någonsin får veta.
För mig är Pride både glädje och allvar. Färger, musik och firande, men också ett viktigt budskap:
Du har rätt att finnas.
Du har rätt att älska.
Du har rätt att ta plats.
Jag tänker göra det ändå
I morgon kommer jag antagligen att vara nervös när jag går upp på scenen. Kanske kommer benen att kännas lite ostadiga och hjärtat slå alldeles för fort.
Men jag tänker göra det ändå.
Jag tänker stå där och sjunga mina egna ord med min egen röst.
Inte för att jag plötsligt har blivit orädd, utan för att detta betyder något för mig. För att musiken är en del av mig. För att jag vill dela den. Och för att jag själv behöver öva på det jag så ofta försöker förmedla till andra:
Att vi får ta plats.
Att vi inte måste vara perfekta för att våga.
Att hälsa också kan vara att lyssna på den där rösten inom oss som säger att det är dags att kliva fram, även när en annan röst viskar att vi borde gömma oss.
Så i morgon tar jag ett djupt andetag och går upp på scenen.
Med nervositeten, glädjen, sårbarheten och styrkan.
Med hela mig.
För ibland börjar läkandet precis där vi slutar göra oss själva mindre.
Och ibland låter det som musik. ❤️🧡💛💚💙💜
Jag sjunger på Wemland Pride i morgon, lördag, klockan 13.00 till 13.40 i Sundstaparken, på grönområdet utanför Sundsta Älvkullegymnasiet. Det blir enbart mina egna låtar och flera av dem framförs live för allra första gången.

Lämna ett svar